-

En längtan, jag kan inte sitta still. Går rastlöst hit och dit, kan inte koncentrera mig på ett enda teveprogram. Ibland snuddar man med fingertopparna vid telefonen för det är ändå en länk, det närmaste man har. Jag svävar på rosa moln, han den där. Han ingen vet vem han är. Han är min, hemligt min. Ingen får veta. Något sällsynt, längtan som när vi åkte ut till den där stugan här om dagen. Längtan är ändå ett bevis på att det finns något att längta efter. Men såhär tidigt? Funkar det att berätta? jag var ju inte ensam när han kom tillbaks till mitt liv igen. Jag är ensam nu, det är det ända som betyder någonting och snart är vi två i ett.